Demokratins vagga

Demokratin som vi ser på den idag hade sitt ursprung i det gamla Grekland men såg annorlunda ut då. Antikens Grekland var indelad i stadsstater som påminde om våra dagars länsindelning. Inom de olika staterna fördes livliga debatter om klassmotsättningar, privategendom, slaveri och individens frihet. Sofistikationen i det grekiska styrelseskicket skilde sig från de omgivande länderna och dessa beskrevs av grekerna som barbarer. Ordet “barbar” kom från grekernas syn på de omgivande ländernas språk som mest påminde om läten; “bar-bar-bar”.

Stadsstaterna var indelade i det största samhället, staden och dess omgivande landsbygd av livsmedelsproducerande bondesamhällen. Den mest berömda stadsstaten var Aten som till folkmängden hade storleken som närmar sig dagens Göteborg i folkmängd. Stadsstaten skapades från början av sammanhållande stammar. Man blev medlem i en stadsstat genom att födas in i den och inte genom att flytta in i den. Stadsstaten var således familjär till sin karaktär. Det fanns klasskillnader. Förutom att man skilde mellan de som fötts in i statsskicket så skilde man även mellan de jordägande aristokraterna och handelsidkare. När det gällde beslutsfattande hade kvinnorna ingenting att säga till om och därefter gällde olika status såsom aristokrati och lägre klasser. De ofria slavarna hade heller ingenting att säga till om och man räknade till och med slavarna som icke fullvärdiga människor – stående på samma nivå som kvinnorna.

Slavarna skulle utföra kroppsarbete under tiden som de högre stående människorna skulle ägna sig åt handel samt konst och filosofi, dvs främst intellektuell sysselsättning. De båda systemen förutsatte varandra, dvs den intellektuella verksamheten förutsatte att slavarna arbetade fysiskt och slavarnas väl och ve förutsatte att de intellektuella lade grunden för naturvetenskaplig- och teknisk utveckling. En slav var mycket värdefull och ofta belönades deras arbete så småningom med att de fick avsluta sitt liv som frigivna, fria män. En man som inte intresserade sig för politik kallades i det antika Grekland för en idiot. Ordet idiot betydde “upptagen av enskilda intressen” vilket var en nedlåtande benämning. En person som inte var intresserad av politik var inte omtyckt av sina landsmän.

Statsskicket var indelat i folkförsamlingen, rådsförsamlingen och domstolarna. Alla medborgare över 18 år hade tillträde till folkförsamlingen. Dvs till folkförsamlingen fick alla utom kvinnor, slavar och icke infödda medborgare ansluta sig. I folkförsamlingen tog man ställning till redan utarbetade förslag. Folkförsamlingen skulle också se till att inget vanstyre skulle råda. Eventuella syndabockar utsågs genom röstning och landsförvisades från stadsstaten i tio år. Till den högre beslutande instansen rådsförsamlingen utsågs 500 män varje år. Kandidaterna skulle vara över 30 och fick inte sitta längre än två år i rådet. Rådet var indelat i tio underavdelningar som hade beslutsrätt under en tiondel av året.

Rådsförsamlingen sammanträdde dagligen och man lottade fram en ny ordförande vid varje möte. Till domstolarna valdes medlemmar och bland kandidaterna utsågs en jury på normalt 501 individer. Domsluten röstades fram och kunde inte överklagas. Den här typen av domstolar utsattes för stor kritik då man ansåg att domsluten ofta byggde på okunskap och godtycklighet. Hela systemet var snabbt utbytbart. Den enda stabila delen av styret var de tio strategerna i toppen av styret. Dessa strateger utgjordes av militära befälhavare. Statsskicken låg ofta i krig mot varandra. Peloponnesiska kriget under 400-talet före Kristus var ett av dessa krig. Det kriget var en kamp mellan Atenarna och det aristokratiska Sparta.

Romarna och Grekerna

Romarna kom att genom ett av sina erövringskrig tränga sig in och överta makten över en stor del av länderna kring medelhavsområdet och däribland Grekland. Dock kom romarna att kopiera en hel del av den grekiska kulturen, dess filosofi, religionsutövning och dess konstnärliga strömningar. I många fall kom den romerska kulturen att bli rena kopior av den grekiska. När sedan romarna erövrade större delen av det som idag är Europa så kom även de grekiska strömningarna att spridas ut över den Europeiska kontinenten. Detta är anledningen till att man kallar Grekland för västerlandets och demokratins vagga.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *