Lär dig grekiska och ta del av kulturen

Posted on by admin

För att verkligen ta del av en kultur är ett bra sätt att lära sig språket som kulturen har. När man kan språket så är det lättare att ta sig runt på egenhand och man kan oftare ta till sig av kulturer på ett sätt som inte är möjligt genom tolk eller på annat språk än det lokalborna pratar. Grekland är en vacker och populär plats att åka till.

 

Bildkälla: Matador Network

Grekiska –  inte bara i Grekland

 

Grekiska är språket på vilket verk som Illiaden och Odyssén skrevs på. Språket talas inte bara i Grekland, men även i länder som Albanien och på Cypern och vissa regioner runt Svarta havet och östra medelhavet. Att bo och arbeta i Grekland ger bra tillfällen att lära sig  ett av de största klassiska språken i världen. Modern grekiska skiljer sig något från antikens grekiska men är ett givande språk att lära sig vare sig man planerar att bo i Grekland eller semestra där.

Internet är en fantastisk plats att lära sig nya saker på och inte minst ett nytt språk. Idag finns det mängder med hemsidor och appar för att du ska kunna hitta och ta del av information snabbt och hitta den inlärning som passar dig bäst. På sajter som nätkurser.se och 50languages.com finns bland annat kurser i grekiska och det bästa är att du inte behöver lämna huset. Du gör allt när du kan och vill! Om du gillar att lära dig genom att lyssna finns kurser som ger audioutbildning. Som komplement till att lära sig via att lyssna kan man ta hjälp av andra sidor, som LinGo.

Mångfaldig  kultur

Kulturen i Grekland och på dess öar är en mångfald, från vacker natur och rik gastronomi till historisk viktig. Grekland är ansedd som den västerländska civilisationens vagga och har sina rötter i anitken. Den antika Grekland var födelseplatsen för demokrati, olympiska spelen, västerländsk filosofi och litteratur, västerländsk drama, matematik och flertalet andra saker. Detta rika arv från antiken återspeglas i de 17 världsarv som finns i Grekland.

 

Fem av världsarven

  • Rhodos medeltidsstad har rötter från 1400-talet och består av en arkitekturblanding av romersk, turkisk och bysantisk. Staden är välbevarad och bär på historiska skatter.
  • Meteora är ett kloster som placerats uppe på ett berg och är omgivet av höga berg i fantastiska formationer. Munkar kom hit under 1300-talet för att undkomma hotet från Turkiet. Vandringsleder eller klättring är sätt att ta sig upp till det magnifika världsarvet.
  • Vid berget Parnassos ligger staden Delfi som är mest känd för sitt orakel. Enligt legenden hade guden Apollo ett orakel som var hans språkrör till människor som han gav råd till.

 

 

I staden Delfin finns Apollos tempel, ett av världsarven i Grekland. Bildkälla: Vagabond

  • St Johns kloster uppfördes 1088 f.v.t. Ur ruinerna från ett tidigare antikt tempel. Klostret är beläget på en kulle med en enastående utsikt över staden och dess omgivning. Inne i klostret finns en gedigen konstsamling från olika tidsperioder under klostrets 1000 år gamla livstid. Sankt Johns kloster ligger på ön Patmos och är inte en lättillgänglig plats.
  • Olympia är ett arkeologisk område som enligt UNESCO är den mest relevanta arkeologiska plats i världen. Denna plats är tillägnad guden Zeus, fadern av gudarna, och var det viktigaste religiösa centret i Grekland där det 64 meter långa Zeustemplet var den viktigaste byggnaden. Platsen är idag mest känd för att de olympiska spelen föddes här.

 

Maten i Grekland

 

Taramasalata är en klassisk dipp. Bildkälla: BBC Good Food

 

När man befinner sig i Grekland får man inte missa maten. Grekland är ett matälskande land och det är värt att prova på en mängd olika rätter. Fetaosten är inte som i Sverige utan förvaras i stora fat med saltlake och är krämigare än osten som säljs utanför Grekland. Grekerna gillar kött i alla varianter men de gillar även mycket vegetariskt.

 

Några klassiska grekiska rätter är:

 

  • Bitar av fläskkött som serveras med hackade tomater och lök i ett pitabröd med tzatziki och är en av grekernas favoritsnabbrätter. Gyros serveras på samma sätt och är även den en favorit bland lokalbor som hos turister.
  • Dipp i variation. En klassiker som passar till varje grekisk rätt är olika dipp som tzatsiki (yoghurt, gurka och lök), melitzanosalata (aubergine) eller taramasalata (fiskrom). Taramasalata är en krämig blandning av fiskrom med antingen bröd eller potatis som en bas och serveras med en skvätt olivolja eller lite citronjuice.
  • Spanakopita är en paj med spenat, fetaost, lök och ägg som sveps in i filodeg.
  • Varje hushåll har sin egna variant på dolmades, men det klassiska är vinbladsinpackade grönsaker som tomater, paprika och zucchini. Ofta fylls dolmades också med köttfärs och långkornigt ris.

 

En sund själ i en sund kropp

Posted on by admin

Antiken var tankarnas och vetenskapens frihet. Under den här tiden grodde humanism och individualism och Aten var det allra första demokratiska samhället där varje medborgare hade en del av makten i samhället via rösträtt. Grekerna var också det första folket att hävda tanke och yttrandefrihet. I det antika Grekland var människan medveten om sig själv och stod i fokus; det var nu som uttrycket ”En sund själ i en sund kropp” myntades, och hälsan stod i centrum då grekerna kom till insikt om det nyttiga i att röra på kroppen. Att må bra både på insidan och utsidan var en viktig sak för antikens greker, precis som i dagens samhälle. Det är även härifrån som ”läkekonstens fader” Hippokrates kommer ifrån, som var en läkekunnig man som kom från den grekiska ön Kos och levde under 460-377 före Kristus, alltså för ungefär 2500 år sedan. Det som kom att skilja honom från alla andra läkare var att han var den som skilde av läkekonsten från filosofin och började systematiskt gruppera mediciniska fakta. Han ska ha sagt: ”Livet är kort, konsten är lång, rätta tillfället flyktigt, erfarenheten bedräglig, omdömet svårt”, och med det kan vi säga att ha hälsan i behåll under den här tiden hängde inte endast på moder natur, utan hade mycket med filosofi, religion, och magi att göra också.

 

Hälsa och gudarna

Som bekant hade antikens Grekland mer än en gud, och självklart fanns det även flera gudar inom hälsan. Till att börja med fanns det Asklepios som var son till själve Apollon och utbildades till läkare av Cheiron. Som vuxen blev han en stor undergörare, men det som skilde honom åt var att han jobbade mycket med att uppväcka de döda. Detta gav upphov till en befolkningskris i underjorden och Pluto klagade hos Zeus över att skuggmängden i Hades undergick en oroväckande minskning. Zeus straffades Asklepios genom att döda honom med en ljungeld, men han blev förklarad som Gud och placerad bland stjärnorna.

Asklepios levde på ön Kos under sitt jordeliv och fick två sönder, Machon och Podaleiros, samt två döttrar, Hygiea och Panakeia. Dottern Hygiea upphöjdes av grekerna till hälsans gudinna (och hennes namn har gett upphov till ordet hygien), och dottern Panakeia blev de helande örternas gudom (också hennes namn har gett upphov till begreppet panacé, vilket menas en medicin som botar alla sjukdomar). Även Asklepios eget namn lever kvar än idag i vår civilisation, till exempel är Asklepios fälttecken i kampen mot sjukdomar den moderna läkarens emblem.

 

Hälsa och religion

Grekerna under antiken gjorde skillnad på sig själva och ”barbarer”, vilket i princip var alla andra människor som inte var greker. Skillnaden var en fråga om lärande och kunnande, samt härskande, filosofiskt och politiskt, och även förhållandet mellan människor och Gud. Detta kan liknas till en sorts främlingsfientlighet, men detta var absolut inte baserat på hudfärg eller ras, utan på vad som fanns innanför pannbenet. Religion var samtidigt en stor del av den antika människans liv och deras gudar var i själva verket deras idoler och underhållning. Men samtidigt så levde de själva ganska barbariskt, deras religion var till exempel anpassad till den livsstil de valde att leva för stunden, även det kopplat till själ och hälsa. Man offrade till exempel till gudarna för att förbli frisk eller bota sjukdomar. Själens hälsa kunde enligt grekerna avläsas i en frisk och vacker kropp.

 

Hälsa och kroppsfixering

Det moder natur hade gett dig var inte tillräckligt för antikens Grekland; antikens greker var kroppsfixerade på ett sätt som vi kan känna igen från vår egen tid. Idrotten, och särskilt de olympiska spelen, var ett uttryck för såväl kroppskultur som rivaliteten mellan de grekiska stadsstaterna. Idrottstävlingarna var i själva verkat alltid religiösa högtider till gudarnas ära, och redan från denna tid finner man den önskan eller krav att göra sig vacker genom kläder, smink och frisyrer – denna tid hade även den ett skönhetsideal.

Något som antikens greker, i alla fall männen, ofta gjorde var att gå runt nakna. Nakenhet var ett uttryck för frisinne och demokrati, speciellt under åren 480-330 före Kristus. Nakenhet var ett skönhetsideal i sig, ett slags moden uniform som speciellt självmedvetna och vältränade unga män från överklassen gick runt i. Den nakna kroppen var den priviligierade och intellektuella grekens svar på primitivare människors behov av att visa upp sin rikedom med pråliga lyxkläder. Att vara naken tydde alltså på en god hälsa och en sund själ under antikens Grekland. En perfekt, solbrun kropp med fjuniga överläppar var det estetiska idealet. Äldre och mindre sköna kroppar förknippade grekerna med slavar, främlingar och satyrer, det som helt enkelt var ”barbarer” och motsvarade ohälsa och en osund själ.

 

De Olympiska spelen

Posted on by admin

Grekerna var ett disciplinerat folk. Själen skulle tuktas och detsamma gällde kroppen. Spartanerna var ett folk som satte krigsmakten som högsta strävan och man skulle uppfostra disciplinerade soldater. Missbildade barn sattes ut för att dö så att inte karaktären och folket skulle fördärvas.

I Peleponnesos ägde var fjärde år en tävling rum där männen mätte sin styrka. Ingen heder var större än den heder som vanns i dessa spel – inberäknat krig, så de olympiska spelen hade mycket hög status. Segraren kröntes med lagerkrans och hans seger kom att ha stor betydelse för den plats han härstammade ifrån. Den platsen fick efter en seger ett eget tempel i Olympia där de ställde upp en minnesstaty efter segraren.

Det första Olympiska spelet ägde rum år 776 f.Kr. och grekerna började därefter dela in tiden i olympiader. Västvärlden av idag har mycket att vara tacksamma till de gamla grekerna för; demokratin och Olympiaden bland annat.

Antikens filosofer

Posted on by admin

Enligt de gamla grekernas filosofier var matematiken och livets mystik oskiljaktigt förenade med varandra. Pythagoras teorier var såväl matematiska som filosofiska och teologiska. Hans idévärld syftade till att förstå det mänskliga och gudomliga. Som alltid när en kreativ nytänkare kommer med nya idéer som ligger i strid med rådande världsbild så hamnade Pythagoras i konflikt med dåtidens maktutövare och fick leva i flykt under större delen av sitt liv.

Han var dock inte den enda av den långa raden av filosofer som det antika Grekland frambringade: Herakleitos var en annan. Han hade föga till övers för den vanliga dödliga människan som han ansåg var en ganska dum figur. Till exempel sa han; “Åsnor föredrar halm framför guld” vilket var en av de många odödliga ordstäv han myntade om människans dumhet. Ofta utvecklades en filosofisk riktning ur en annan så på det stora hela kom de filosofiska riktningarna att komplettera varandra och lägga grunden till mycket av den världsbild som vi bygger vår moderna värld på idag. Platon, Aristoteles, Permenides, Anaximenes , Empedokles, Alkmaion, Anaximander, Sofokles, Sokrates och läkarvetenskapens fader Hippokrates är bara några i mängden av framstående män i antikens Grekland.

Den digra raden av intelligentia bevisar att intelligens inte har någonting med tiden att göra. Intelligensen har varit långt högre genom tiderna än vad många moderna samhällen kan skryta med idag. Dagens samhälle kan således inte anse sig på något sätt vara “skapelsens krona” för vi med våra selfies ligger livslängder ifrån att nå upp till de gamla filosofernas idévärldar. De flesta av oss skulle troligtvis inte orka tänka tanken att sätta oss in i hur filosofen för 2500 år sedan lyckades uppbringa sin berömda Pythagoras sats.

Amfiteatrarna och skådespelen

Posted on by admin

Antikens greker var mycket fascinerade av dramer. Genom skådespelen kunde man dryfta livets svåra frågor. Grekerna var ett filosofiskt och vetgirigt folk och genom dramatiken gestaltades livets mystik. I stort sett i varje samhälle fanns en amfiteater.

En amfiteater var en slags friluftsteater. Amfiteatrarna byggdes ofta i samråd med matematiker som räknade ut de rätta proportionerna och beräknade hur akustiken skulle nå till publiken högst upp. Amfiteatrarna var runda och byggdes i etapper som inneslöt den cirkulära scenen i bottnen av byggnationen. Det var i bottnen av byggnationen som skådespelet ägde rum. Konstruktionen var genialisk som så mycket annat av den grekiska arkitekturen.

Själva ordet amfiteater kommer av amphi = runt om” och” “the atron” som betyder skådeplats. I början av grekisk dramatisk historia så bestod skådespelen av körer som sjöng fram dramat. Troligtvis använde man sig av denna form av dramatiserande för att skådespelet skulle nå ut till åhörarna. Vissa amfiteatrar kunde ta emot upp till 14000 människor i publiken. Amfiteatrarnas arenor användes även för gladiatorspel och andra sorters tävlingar som arenorna var lämpade för.

Homeros dikter

Posted on by admin

Även om vi idag förknippar Grekland med solvarma sandstränder och semester så pågick en hel del stridigheter i antikens Grekland. Striderna utkämpades ofta till havs mellan länderna utefter Medelhavet. Erövringskrig och konflikter mellan handelsförbindelser. Anledningen till de många krigen berodde bland annat på att den grekiska jordmånen inte lämpade sig för jordbruk i stor skala och man var därför beroende av handel för att mätta sin befolkning.

Detta beroende gav ibland upphov till handelskonflikter och stridigheter. Dock var striderna ofta framgångsrika för Greklands del som till exempel när man började låna det semitiska alfabetet av de feniciska köpmännen. Stridigheterna och krigen kom att återges i litterär form av den grekiske skalden Homeros som återgav krigens härjningar i sina epos Iliaden och Odysséen – även kallade de homeriska dikterna. Dessa dikter skrevs vid 800-talet före Kristus och beskriver det trojanska kriget som ägde rum under 1200-talet före Kristus.

Demokratins vagga

Posted on by admin

Demokratin som vi ser på den idag hade sitt ursprung i det gamla Grekland men såg annorlunda ut då. Antikens Grekland var indelad i stadsstater som påminde om våra dagars länsindelning. Inom de olika staterna fördes livliga debatter om klassmotsättningar, privategendom, slaveri och individens frihet. Sofistikationen i det grekiska styrelseskicket skilde sig från de omgivande länderna och dessa beskrevs av grekerna som barbarer. Ordet “barbar” kom från grekernas syn på de omgivande ländernas språk som mest påminde om läten; “bar-bar-bar”.

Stadsstaterna var indelade i det största samhället, staden och dess omgivande landsbygd av livsmedelsproducerande bondesamhällen. Den mest berömda stadsstaten var Aten som till folkmängden hade storleken som närmar sig dagens Göteborg i folkmängd. Stadsstaten skapades från början av sammanhållande stammar. Man blev medlem i en stadsstat genom att födas in i den och inte genom att flytta in i den. Stadsstaten var således familjär till sin karaktär. Det fanns klasskillnader. Förutom att man skilde mellan de som fötts in i statsskicket så skilde man även mellan de jordägande aristokraterna och handelsidkare. När det gällde beslutsfattande hade kvinnorna ingenting att säga till om och därefter gällde olika status såsom aristokrati och lägre klasser. De ofria slavarna hade heller ingenting att säga till om och man räknade till och med slavarna som icke fullvärdiga människor – stående på samma nivå som kvinnorna.

Slavarna skulle utföra kroppsarbete under tiden som de högre stående människorna skulle ägna sig åt handel samt konst och filosofi, dvs främst intellektuell sysselsättning. De båda systemen förutsatte varandra, dvs den intellektuella verksamheten förutsatte att slavarna arbetade fysiskt och slavarnas väl och ve förutsatte att de intellektuella lade grunden för naturvetenskaplig- och teknisk utveckling. En slav var mycket värdefull och ofta belönades deras arbete så småningom med att de fick avsluta sitt liv som frigivna, fria män. En man som inte intresserade sig för politik kallades i det antika Grekland för en idiot. Ordet idiot betydde “upptagen av enskilda intressen” vilket var en nedlåtande benämning. En person som inte var intresserad av politik var inte omtyckt av sina landsmän.

Statsskicket var indelat i folkförsamlingen, rådsförsamlingen och domstolarna. Alla medborgare över 18 år hade tillträde till folkförsamlingen. Dvs till folkförsamlingen fick alla utom kvinnor, slavar och icke infödda medborgare ansluta sig. I folkförsamlingen tog man ställning till redan utarbetade förslag. Folkförsamlingen skulle också se till att inget vanstyre skulle råda. Eventuella syndabockar utsågs genom röstning och landsförvisades från stadsstaten i tio år. Till den högre beslutande instansen rådsförsamlingen utsågs 500 män varje år. Kandidaterna skulle vara över 30 och fick inte sitta längre än två år i rådet. Rådet var indelat i tio underavdelningar som hade beslutsrätt under en tiondel av året.

Rådsförsamlingen sammanträdde dagligen och man lottade fram en ny ordförande vid varje möte. Till domstolarna valdes medlemmar och bland kandidaterna utsågs en jury på normalt 501 individer. Domsluten röstades fram och kunde inte överklagas. Den här typen av domstolar utsattes för stor kritik då man ansåg att domsluten ofta byggde på okunskap och godtycklighet. Hela systemet var snabbt utbytbart. Den enda stabila delen av styret var de tio strategerna i toppen av styret. Dessa strateger utgjordes av militära befälhavare. Statsskicken låg ofta i krig mot varandra. Peloponnesiska kriget under 400-talet före Kristus var ett av dessa krig. Det kriget var en kamp mellan Atenarna och det aristokratiska Sparta.

Romarna och Grekerna

Romarna kom att genom ett av sina erövringskrig tränga sig in och överta makten över en stor del av länderna kring medelhavsområdet och däribland Grekland. Dock kom romarna att kopiera en hel del av den grekiska kulturen, dess filosofi, religionsutövning och dess konstnärliga strömningar. I många fall kom den romerska kulturen att bli rena kopior av den grekiska. När sedan romarna erövrade större delen av det som idag är Europa så kom även de grekiska strömningarna att spridas ut över den Europeiska kontinenten. Detta är anledningen till att man kallar Grekland för västerlandets och demokratins vagga.