Lär dig grekiska och ta del av kulturen

För att verkligen ta del av en kultur är ett bra sätt att lära sig språket som kulturen har. När man kan språket så är det lättare att ta sig runt på egenhand och man kan oftare ta till sig av kulturer på ett sätt som inte är möjligt genom tolk eller på annat språk än det lokalborna pratar. Grekland är en vacker och populär plats att åka till.

 

Bildkälla: Matador Network

Grekiska –  inte bara i Grekland

 

Grekiska är språket på vilket verk som Illiaden och Odyssén skrevs på. Språket talas inte bara i Grekland, men även i länder som Albanien och på Cypern och vissa regioner runt Svarta havet och östra medelhavet. Att bo och arbeta i Grekland ger bra tillfällen att lära sig  ett av de största klassiska språken i världen. Modern grekiska skiljer sig något från antikens grekiska men är ett givande språk att lära sig vare sig man planerar att bo i Grekland eller semestra där.

Internet är en fantastisk plats att lära sig nya saker på och inte minst ett nytt språk. Idag finns det mängder med hemsidor och appar för att du ska kunna hitta och ta del av information snabbt och hitta den inlärning som passar dig bäst. På sajter som nätkurser.se och 50languages.com finns bland annat kurser i grekiska och det bästa är att du inte behöver lämna huset. Du gör allt när du kan och vill! Om du gillar att lära dig genom att lyssna finns kurser som ger audioutbildning. Som komplement till att lära sig via att lyssna kan man ta hjälp av andra sidor, som LinGo.

Mångfaldig  kultur

Kulturen i Grekland och på dess öar är en mångfald, från vacker natur och rik gastronomi till historisk viktig. Grekland är ansedd som den västerländska civilisationens vagga och har sina rötter i anitken. Den antika Grekland var födelseplatsen för demokrati, olympiska spelen, västerländsk filosofi och litteratur, västerländsk drama, matematik och flertalet andra saker. Detta rika arv från antiken återspeglas i de 17 världsarv som finns i Grekland.

 

Fem av världsarven

  • Rhodos medeltidsstad har rötter från 1400-talet och består av en arkitekturblanding av romersk, turkisk och bysantisk. Staden är välbevarad och bär på historiska skatter.
  • Meteora är ett kloster som placerats uppe på ett berg och är omgivet av höga berg i fantastiska formationer. Munkar kom hit under 1300-talet för att undkomma hotet från Turkiet. Vandringsleder eller klättring är sätt att ta sig upp till det magnifika världsarvet.
  • Vid berget Parnassos ligger staden Delfi som är mest känd för sitt orakel. Enligt legenden hade guden Apollo ett orakel som var hans språkrör till människor som han gav råd till.

 

 

I staden Delfin finns Apollos tempel, ett av världsarven i Grekland. Bildkälla: Vagabond

  • St Johns kloster uppfördes 1088 f.v.t. Ur ruinerna från ett tidigare antikt tempel. Klostret är beläget på en kulle med en enastående utsikt över staden och dess omgivning. Inne i klostret finns en gedigen konstsamling från olika tidsperioder under klostrets 1000 år gamla livstid. Sankt Johns kloster ligger på ön Patmos och är inte en lättillgänglig plats.
  • Olympia är ett arkeologisk område som enligt UNESCO är den mest relevanta arkeologiska plats i världen. Denna plats är tillägnad guden Zeus, fadern av gudarna, och var det viktigaste religiösa centret i Grekland där det 64 meter långa Zeustemplet var den viktigaste byggnaden. Platsen är idag mest känd för att de olympiska spelen föddes här.

 

Maten i Grekland

 

Taramasalata är en klassisk dipp. Bildkälla: BBC Good Food

 

När man befinner sig i Grekland får man inte missa maten. Grekland är ett matälskande land och det är värt att prova på en mängd olika rätter. Fetaosten är inte som i Sverige utan förvaras i stora fat med saltlake och är krämigare än osten som säljs utanför Grekland. Grekerna gillar kött i alla varianter men de gillar även mycket vegetariskt.

 

Några klassiska grekiska rätter är:

 

  • Bitar av fläskkött som serveras med hackade tomater och lök i ett pitabröd med tzatziki och är en av grekernas favoritsnabbrätter. Gyros serveras på samma sätt och är även den en favorit bland lokalbor som hos turister.
  • Dipp i variation. En klassiker som passar till varje grekisk rätt är olika dipp som tzatsiki (yoghurt, gurka och lök), melitzanosalata (aubergine) eller taramasalata (fiskrom). Taramasalata är en krämig blandning av fiskrom med antingen bröd eller potatis som en bas och serveras med en skvätt olivolja eller lite citronjuice.
  • Spanakopita är en paj med spenat, fetaost, lök och ägg som sveps in i filodeg.
  • Varje hushåll har sin egna variant på dolmades, men det klassiska är vinbladsinpackade grönsaker som tomater, paprika och zucchini. Ofta fylls dolmades också med köttfärs och långkornigt ris.

 

Antikens filosofer

Enligt de gamla grekernas filosofier var matematiken och livets mystik oskiljaktigt förenade med varandra. Pythagoras teorier var såväl matematiska som filosofiska och teologiska. Hans idévärld syftade till att förstå det mänskliga och gudomliga. Som alltid när en kreativ nytänkare kommer med nya idéer som ligger i strid med rådande världsbild så hamnade Pythagoras i konflikt med dåtidens maktutövare och fick leva i flykt under större delen av sitt liv.

Han var dock inte den enda av den långa raden av filosofer som det antika Grekland frambringade: Herakleitos var en annan. Han hade föga till övers för den vanliga dödliga människan som han ansåg var en ganska dum figur. Till exempel sa han; “Åsnor föredrar halm framför guld” vilket var en av de många odödliga ordstäv han myntade om människans dumhet. Ofta utvecklades en filosofisk riktning ur en annan så på det stora hela kom de filosofiska riktningarna att komplettera varandra och lägga grunden till mycket av den världsbild som vi bygger vår moderna värld på idag. Platon, Aristoteles, Permenides, Anaximenes , Empedokles, Alkmaion, Anaximander, Sofokles, Sokrates och läkarvetenskapens fader Hippokrates är bara några i mängden av framstående män i antikens Grekland.

Den digra raden av intelligentia bevisar att intelligens inte har någonting med tiden att göra. Intelligensen har varit långt högre genom tiderna än vad många moderna samhällen kan skryta med idag. Dagens samhälle kan således inte anse sig på något sätt vara “skapelsens krona” för vi med våra selfies ligger livslängder ifrån att nå upp till de gamla filosofernas idévärldar. De flesta av oss skulle troligtvis inte orka tänka tanken att sätta oss in i hur filosofen för 2500 år sedan lyckades uppbringa sin berömda Pythagoras sats.

Amfiteatrarna och skådespelen

Antikens greker var mycket fascinerade av dramer. Genom skådespelen kunde man dryfta livets svåra frågor. Grekerna var ett filosofiskt och vetgirigt folk och genom dramatiken gestaltades livets mystik. I stort sett i varje samhälle fanns en amfiteater.

En amfiteater var en slags friluftsteater. Amfiteatrarna byggdes ofta i samråd med matematiker som räknade ut de rätta proportionerna och beräknade hur akustiken skulle nå till publiken högst upp. Amfiteatrarna var runda och byggdes i etapper som inneslöt den cirkulära scenen i bottnen av byggnationen. Det var i bottnen av byggnationen som skådespelet ägde rum. Konstruktionen var genialisk som så mycket annat av den grekiska arkitekturen.

Själva ordet amfiteater kommer av amphi = runt om” och” “the atron” som betyder skådeplats. I början av grekisk dramatisk historia så bestod skådespelen av körer som sjöng fram dramat. Troligtvis använde man sig av denna form av dramatiserande för att skådespelet skulle nå ut till åhörarna. Vissa amfiteatrar kunde ta emot upp till 14000 människor i publiken. Amfiteatrarnas arenor användes även för gladiatorspel och andra sorters tävlingar som arenorna var lämpade för.

Homeros dikter

Även om vi idag förknippar Grekland med solvarma sandstränder och semester så pågick en hel del stridigheter i antikens Grekland. Striderna utkämpades ofta till havs mellan länderna utefter Medelhavet. Erövringskrig och konflikter mellan handelsförbindelser. Anledningen till de många krigen berodde bland annat på att den grekiska jordmånen inte lämpade sig för jordbruk i stor skala och man var därför beroende av handel för att mätta sin befolkning.

Detta beroende gav ibland upphov till handelskonflikter och stridigheter. Dock var striderna ofta framgångsrika för Greklands del som till exempel när man började låna det semitiska alfabetet av de feniciska köpmännen. Stridigheterna och krigen kom att återges i litterär form av den grekiske skalden Homeros som återgav krigens härjningar i sina epos Iliaden och Odysséen – även kallade de homeriska dikterna. Dessa dikter skrevs vid 800-talet före Kristus och beskriver det trojanska kriget som ägde rum under 1200-talet före Kristus.