Antikens greker var mycket fascinerade av dramer. Genom skådespelen kunde man dryfta livets svåra frågor. Grekerna var ett filosofiskt och vetgirigt folk och genom dramatiken gestaltades livets mystik. I stort sett i varje samhälle fanns en amfiteater.

En amfiteater var en slags friluftsteater. Amfiteatrarna byggdes ofta i samråd med matematiker som räknade ut de rätta proportionerna och beräknade hur akustiken skulle nå till publiken högst upp. Amfiteatrarna var runda och byggdes i etapper som inneslöt den cirkulära scenen i bottnen av byggnationen. Det var i bottnen av byggnationen som skådespelet ägde rum. Konstruktionen var genialisk som så mycket annat av den grekiska arkitekturen.

Själva ordet amfiteater kommer av amphi = runt om” och” “the atron” som betyder skådeplats. I början av grekisk dramatisk historia så bestod skådespelen av körer som sjöng fram dramat. Troligtvis använde man sig av denna form av dramatiserande för att skådespelet skulle nå ut till åhörarna. Vissa amfiteatrar kunde ta emot upp till 14000 människor i publiken. Amfiteatrarnas arenor användes även för gladiatorspel och andra sorters tävlingar som arenorna var lämpade för.